Wolfenstein-teaser van Xbox-baas verwarmt het tempo voorafgaand aan de Tokyo Game Show
Er is nu nog maar één week tot de Tokyo Game Show van start gaat, waar we, zoals gewoonlijk, kunnen uitkijken naar een hoop aankondigingen, nieuws en gameplaybeelden. Daarnaast zullen er veel streams zijn in verband met het evenement, niet in de laatste plaats van Microsoft, dat al jaren zwaar investeert in de Tokyo Game Show.
Ze beginnen op 17 september om 11:00 uur BST / 12:00 uur CEST, en je kunt meer lezen over wat we te zien krijgen op Xbox Wire. Maar er zijn meestal ook een paar verrassingen, en misschien heeft Matthew Ball, Chief Strategy Officer van de Xbox-divisie, een grote hint gegeven over wat er nog gaat komen.
Op X plaatste hij een foto van de klassieke Wolfenstein-vijand, de Panzerhund, die buiten het hoofdkantoor van Bethesda in Rockville stond. Natuurlijk kan het gewoon zijn dat hij mensen wilde laten weten dat hij er was, maar de Zweedse Wolfenstein-ontwikkelaar MachineGames heeft sinds de introductie van Indiana Jones and the Great Circle twee jaar geleden geen nieuw spel meer uitgebracht, en het is onmiskenbaar tijd voor hen om te laten zien waar ze aan gewerkt hebben.
We kunnen ook vermelden dat MachineGames CEO Jerk Gustafsson eerder dit jaar zei dat ze vroeg of laat terug zullen keren naar Wolfenstein:
"Onze bedoeling is altijd geweest om terug te gaan naar Wolfenstein. We wilden de trilogie afmaken. En als we dat doen, is dat iets waar ik niet op wil ingaan. Het kan nu, het kan later, maar we zijn er nog niet klaar mee. Dat is wat ik kan zeggen."
Wat denk jij, is het puur toeval dat Ball dit motief koos, of wordt Wolfenstein III binnenkort aangekondigd – en zo ja, wordt het dan een Xbox-exclusive?
Xbox-användare kommer snart kunna anpassa sin startanimation efter eget tycke
Microsoft låter via Xbox Wire meddela att de idag rullat ut en rad nyheter för att så kallade Xbox Insiders (vilka får testa nya funktioner för att ge feedback, innan de därefter släpps för alla).
Det inkluderar bland annat möjlighet att visa upp fem så kallade Badges du är extra stolt över på din profilsida, men även en bättre lokal sökfunktion för Achievements. Funktionen Remote Play har också förbättrats så du kan spela dina spel via molnet i högre upplösning än tidigare, samt att du som har kanonuppkoppling även kan ladda ner spel medan du molnspelar.
Det kanske mest otippade men ändå roliga Microsoft hade att bjuda på i denna uppdatering, är dock möjligheten att skräddarsy din startsekvens genom att välja sådana från tidigare Xbox-konsoler. Xbox och Xbox 360 finns tyvärr inte att välja på (men kommer förhoppningsvis senare), men väl den nya "we are Xbox" samt Xbox One, Xbox One X och Xbox Series S/X. Du kan dessutom välja om du vill ha ljud när du startar dina Xbox.
Till sist kommer även nya (ännu hemliga) Party Improvements samt bättre röstkvalitet när du chattar.
När dessa funktioner släpps för allmänheten är oklar, men normalt tar det mellan en till tre månader.
Vad är suverän AI? Strategisk kontroll över din AI-framtid
Fråga it-chefer vad ”suverän AI” är, så får du en rad olika svar. Vissa kommer till och med att ha svårt att definiera begreppet. livefromquarantine.club
Suverän AI är ett nytt begrepp som handlar om att ge organisationer – eller länder – kontroll över hur de utvecklar, implementerar och styr tekniken, ofta med hjälp av egen kompetens, data och infrastruktur.
Men endast 13 procent av de tillfrågade i en undersökning genomförd av AI-plattformsleverantören Cohere och IDC uppger att suverän AI är allmänt förstått inom deras organisationer, och var tredje it-chef hade svårt att beskriva suverän AI med egna ord.
Det är viktigt för it-chefer att förstå begreppet, eftersom det kan hjälpa dem att kontrollera kostnaderna, skydda interna data och undvika leverantörsberoende, menar förespråkarna.
En gedigen plan för suverän AI kan hjälpa organisationer att undvika störningar orsakade av faktorer utanför deras kontroll, säger Joelle Pineau, AI-chef på Cohere, som erbjuder en AI-plattform som gör det möjligt för kunderna att driva AI-modeller lokalt.
”Under det senaste året har företag och myndigheter ställts inför en hård sanning: AI-system som är beroende av extern infrastruktur kan utan förvarning störas av beslut och åtgärder utanför deras kontroll”, skriver Cohere i en färsk rapport. ”De senaste begränsningarna av åtkomst till modeller och flera uppmärksammade cybersäkerhetsincidenter har blivit en global väckarklocka som avslöjar hur sårbara tekniska beroenden kan vara.”
Suverän AI handlar om att ge organisationer så mycket autonomi, valfrihet och kontroll som möjligt när de implementerar och driver AI-system, säger Pineau.
– Begreppet suveränitet handlar egentligen om att ge användarna kontroll över sin teknikstack, möjligheten att välja hur den driftsätts, hur den fungerar, vilka data som matas in i systemet och hur medarbetarna kommer i kontakt med tekniken, säger hon.
Pineau är inte särskilt förvånad över den bristande förståelsen för suverän AI som framgick av undersökningen. Cohere:s åtföljande rapport är ett försök att skapa större klarhet i frågan, säger hon.
Många mål under ett och samma paraply
Förvirringen kring suverän AI speglar delvis de olika målen hos dem som arbetar med området. Vissa användare vill maximera sina valmöjligheter när det gäller AI-modeller, vissa vill ha bättre kontroll över data som matas in i AI-systemen, vissa vill att data ska lagras inom landets gränser, vissa vill kontrollera kostnaderna och andra kanske vill köra AI-modeller som är optimerade för sitt modersmål eller sin kultur.
För Berk Yilmaz, medgrundare och cto hos Noah Labs, som tillhandahåller en integrerad utvecklingsmiljö för AI, omfattar suverän AI fem egenskaper: datasuveränitet, rättslig jurisdiktion, modellens härkomst, operativ kontroll och oberoende i leveranskedjan.
– Att uppfylla ett av dessa kriterier innebär inte att man uppfyller alla de andra, så två företagsledare kan vara överens om suverän AI och ändå ha mycket lite gemensamt, säger han.
Väljarfrihet innebär inte alltid att ett företag måste driva en AI-modell lokalt eller att data måste förvaras inom ett visst land, menar förespråkarna. Suverän AI handlar mer om att bevara alternativen när något oväntat inträffar.
– Suveränitetsmodellen fungerar bra även i en situation där leverantören säger upp avtalet, din modell läggs till på listan över modeller som är förbjudna för export och anslutningen bryts, säger Yilmaz.
– Var och en av dessa tre scenarier har redan inträffat någonstans under det senaste året.
Andra har andra definitioner. Förvirringen kring suverän AI är inte förvånande eftersom det handlar om fyra separata begrepp som har slås ihop till ett, säger Jeet Pattanaik, grundare och cto för AI-lösningsleverantören Glokal AI. Dessa fyra begrepp är: var ett företags data fysiskt lagras, vilket lands lagstiftning som kan tvinga fram åtkomst till den, vem som kontrollerar AI-modellen och om ett företag fortfarande skulle kunna bedriva verksamhet om relationen med modellleverantören upphör.
– Leverantörer säljer oftast det första till dig och kallar det suveränitet, eftersom datalagringsplatsen är lätt att visa och ser bra ut i ett diagram, säger Pattanaik, författare till boken Sovereign AI: The Enterprise Guide to AI That Is Private by Design, Compliant by Default, and Yours Forever.
– Det svåra är det andra, och det är en juridisk fråga snarare än en teknisk. En server i Frankfurt som ägs av ett amerikanskt företag är fortfarande tillgänglig enligt amerikansk lag.
Även om begreppet i stor utsträckning handlar om kontroll är det få företag som vill ha full kontroll över sin AI-stack, konstaterar han.
– Att bygga egna modeller är dyrt och oftast sämre. Vad cio:er egentligen vill ha är avgränsat beroende: att veta exakt vad man är beroende av, vad som händer om det förändras och att ha en utväg som inte tar tre år.
Framtida effekter
Men fördelarna är inte alltid omedelbara, konstaterar Pattanaik.
– Värdet visar sig vid specifika tillfällen, inte kontinuerligt – när en tillsynsmyndighet frågar vem som behandlar dessa data och under vems jurisdiktion, eller när en leverantör ändrar villkoren vid förnyelse. Organisationer som redan har funderat på suveränitet har ett svar. Alla andra upptäcker frågan och krisen samtidigt.
Ändå ser Pattanaik att konceptet får allt större genomslag, där reglerade branscher som bankväsendet, hälso- och sjukvården och den offentliga sektorn banar väg och behandlar det som ett krav.
– De flesta andra befinner sig fortfarande i det skedet där de ställer frågor under leverantörsvalet och accepterar vilket svar de än får, säger han.
– Ur mitt perspektiv har det under de senaste ungefär 18 månaderna gått från att vara en filosofi till att bli en post i upphandlingen, men utvecklingen har varit ojämn.
David Wang, coo hos Tetrate, en leverantör av AI-gateways för företag, ser liknande införandetrender där reglerade branscher och försvarsleverantörer går i spetsen.
Han rekommenderar att andra organisationer fokuserar på ett fåtal frågor för att avgöra om de ska undersöka suverän AI. Företag som kan dra störst nytta av detta är bland annat de med mer än en tillsynsmyndighet eller juridisk enhet, inklusive nyligen förvärvade bolag; de med en stor utvecklargrupp som kör kodningsagenter; och de med en enda leverantör av AI-modeller som står för mer än hälften av deras AI-utgifter.
– I den storleksordningen blir en prisändring hos leverantören en budgethändelse, säger Wang.
Precis som Pattanaik menar Wang att suverän AI är en del av en långsiktig strategi snarare än något som ger omedelbara vinster. En bra plan gör det möjligt för organisationer att snabbt byta till öppna AI-modeller när en banbrytande modell blir för dyr, säger han.
– Det här arbetet handlar främst om att förhindra förluster snarare än att skapa vinster, vilket är anledningen till att det sällan beviljas budget på egen hand, tillägger han.
Pineau på Cohere ser fördelar för ett brett spektrum av organisationer. Eftersom tokenkostnader är ett stort bekymmer för många företag kan en plan för suverän AI utforska alternativ till nuvarande AI-leverantörer, konstaterar hon.
– Många företag bryr sig om det, men de fokuserar på olika aspekter. I reglerade branscher bryr de sig om efterlevnadsaspekterna, och i vissa branscher med snäva vinstmarginaler lägger de stor vikt vid kostnadskontroll. Tillverknings-, telekom- och energibranscherna bryr sig om möjligheten att kontrollera sina kostnader.
